Jag tänker börja detta inlägg med en djup SUCK för att jag fick jaga Quinnie i en 35 minuter idag i hagen, men när Veronica kom och skramlade med krafthinken så kom hon till henne. Och jag har faktiskt prova att göra så men då kommer alla andra hästar förutom Quinnie. Man får väl försöka gömma hinken lite och sen bara skramla åt henne när hon står lite ifrån alla andra.

Och äntligen fick jag rida i en dressyrsadel igen. Åh, kändes som himmelriket ungefär. Dessutom gick det bra att rida idag. Veronica var med för jag skulle visa hur hon var i höger varv i trav. I början när hon gick med snodden så höll hon på som hon brukar, slängde med huvudet och var hopplös, men när vi tog av snodden så gick hon hur fint som helst. Jag har fortfarande inte vant mig riktigt med hennes korta, snabba steg men det kommer väl med tiden. Så jag fick den där känslan idag, när jag red, att det bara kändes helt bra. Riktigt skönt att känna den känslan så man slipper känna sig helt värdelös! Övning ger färdighet, så jag ska bara öva, öva, rida, rida och förr eller senare kommer jag kunna henne utan och innan.

Min mobil fick nån knäpp idag när jag skulle ta kort, den stängde av sig och sen när jag startade den så hade den bara 20% batterier kvar. Fattar ingenting? Men några bilder blev det i alla fall:



Sessan i hagen



Stina, som är dräktig. Synd att hon kommer att föla när jag är i Linköping så jag missar allt :(



Söta Asterapi



Myspys



Och lilla Quinnie. Så här ser det ut ungefär jämt när man ska hämta henne i hagen. Hon håller sig på avstånd och man kan inte komma närmare än 20 meter, då springer hon till andra sidan hagen typ.